Hur går det till

Vedartsanalyser – så går det till.

 

Tall – långa barr, Gran – korta barr. Men hur ser man skillnad på veden? När den har förkolnats och dessutom legat under jorden i tusentals år?

 

Vedartsanalysen bygger på de strukturella skillnader som veden har på cellnivå. Det finns olika typer av celler i veden, de är grupperade olika och förbundna med varandra på olika sätt. Varje trädslag har sin uppsättning av och sitt sätt att gruppera cellerna. Det blir som ett fingeravtryck, specifikt för trädslaget.

Cellstrukturen bevaras i de flesta fall mycket bra även om veden förkolnats. Under mikroskopet lyser det annars så svarta kolet som ett silverglänsande landskap av cellväggar, porer och perforationsplattor.

 

Vid traditionell mikroskopi arbetar man vanligtvis med tunna snitt av små preparat, så tunna att de kan genomlysas. Men tunna snitt är svårt och arbetskrävande att åstadkomma när det gäller trä och framför allt träkol som är väldigt sprött. I stället arbetar man oftast med reflekterande ljus mot en brott- eller snittyta av kolet/veden.

 

För att få till ett bra snitt bryter man eller skär med skalpell. Här ligger också ofta begränsningen för hur små prover som går att analysera. Att hantera och identifiera fiberriktnigen på kolbitar som är mindre än någon eller några millimeter är ofta svårt.

 

Eftersom veden har en tredimensionell struktur arbetar man inom vedartsanalysen med tre olika snitt; tvärsnitt, radialsnitt och tangentialsnitt. För varje analyserad kolbit ska alltså skapas 2-3 olika snitt som sen ska in under mikroskopet. Då vissa prov kan innebära 30-60 analyserade kolbitar kan det ge ganska mycket arbete.

 

Kolbiten som ska studeras fixeras i absolut torr och ren sand innan det placeras under mikroskopet. Man jobbar vanligen med 10 - 20 gångers förstoring vid preparering av snitten och sedan med mellan 200 - 600 gångers förstoring vid analysen.

 

Vid analysen jämför man cellstrukturerna i kolet eller veden med referenslitteratur och referenssamlingar. Egentligen kommer man sällan längre i analysen än till släkte och ett bättre ord för metoden vore vedsläktesanalys. Men i Sverige är detta knappast något problem då flertalet trädslag bara förekommer med en eller ett par arter per släkte. Undantag är salix-släktet med ett stort antal viden, sälgar och pilar.

 

När man sorterat upp kolet efter de ingående trädslagen är det lämpligt att plocka ut det kol som med tanke på egenålder eller andra omständigheter lämpar sig bäst för 14C-datering.

Kontakt:

 

Vedlab

Kattås

SE-670 20 GLAVA

Email: vedlab@telia.com

Phone: 070 34 00 645

© Copyright. All Rights Reserved.